.
Har länge haft problem med kroppen men har "inte haft tid" för att ta tag i det. Så jävla dumt såhär i efterhand när jag inte längre ens kan utöva mitt största intresse fullt ut. Ska på återbesök hos henne nästa vecka och se vad vi kan göra
eftersom det just nu går åt fel håll. Men jag ger inte upp, är bara väldigt frustrerad för det just nu.
Fick i mig lunch och mår bättre, körde ett pass yoga och har tagit en varm dusch och smetat in axelpartiet med liniment som bränner på rätt skönt nu.
Behöver starta en maskin tvätt men motivationen är noll och det gör ju egentligen ingenting att tvättkorgen börjar bli full för kläder har vi ändå så då det räcker. Antar att jag har ett behov av att känna mig "duktig" för att ha uträttat något
idag och inte bara vilat mig fast det egentligen är det som jag behöver. Jag åstadkommer ju ändå en massa saker varje dag. Som ensamstående så är det ingen annan som fixar med barnen och jag borde egentligen nöja mig där för idag.